Nej, det är inte förbjudet att fotografera olyckor

Foto: Johan Nilsson/TT

Foto: Johan Nilsson/TT

I veckan kunde vi på SVT:s hemsida läsa rubriken: ”Fotografera olyckor kan nu ge fängelse”.

Men det stämmer inte. Det är inte olagligt att fotografera på en olycksplats.

Det SVT:s artikel handlar om är den nya lag som infördes vid årsskiftet och som heter olaga integritetsintrång. Lagen innebär att det blir straffbart att sprida vissa typer av bilder eller uppgifter som syftar till att allvarligt skada någon annans privatliv. Och visst, det skulle exempelvis kunna handla om integritetskränkande bilder på olycks- eller brottsoffer, såvida inte ”gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig”, som det står i lagtexten.

Värt att notera är också att olaga integritetsintrång inte är ett tryckfrihetsbrott som regleras i grundlagen. Det innebär att den inte omfattar grundlagsskyddade medier med ansvariga utgivare.

Därför är det olyckligt att även Ambulansförbundet går ut på Facebook och sprider uppgifter om att den här lagen skulle vara ett steg mot ett totalt fotoförbud vid olycksplatser, vilket naturligtvis inte stämmer.
Det som lagen främst syftar till är inte att sätta åt förbipasserande som fotograferar en trafikolycka, utan snarare att komma åt den så kallade ”hämndporren”, där man sprider sexuella bilder på någon annan.

Men som alltid när det gäller olika former av yttrandefrihetsinskränkningar är det viktigt att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt.

I ett debattinlägg på Sveriges Radios Medieormen resonerar yttrandefrihetsexperten Nils Funcke kring de svårigheter som en lagstiftning av det här slaget också kan ge upphov till.
Han skriver: ”Skulle en utställning med en serie fotografier på den knivskurna Anna Lindh från 2003 kunna utgöra ett olaga integritetsintrång? Bilderna är närgångna och visar en utrikesminister som kämpar för sitt liv. (…) En Lars Vilks som börjar teckna nakna rodellpolitiker? Eller om Grotesco drar in Fredrik Reinfeldts skilsmässa i en scen?

I rapporten ”Yttrandefriheten i dagens mediekultur” från Nordicom blir det tydligt att en majoritet av medborgarna tycker att det kan finnas skäl att i vissa fall inskränka yttrandefriheten. Störst stöd för detta finns när det gäller skydd för barn och unga, följt av skyddet för den nationella säkerheten.

Ett stärkt integritetsskydd innebär alltid vissa inskränkningar av yttrandefriheten.
 Men en inskränkning, om än så lovvärd, följs ofta av flera. Just av den anledningen kan vi publicister ibland uppfattas som rigida så fort det handlar om lagförslag som ens nuddar vid yttrandefrihetens område.

I just det här fallet anser dock även jag att något behöver göras för att anpassa lagstiftningen till en digitalisering som gjort att en kränkning numera kan ske med ett knapptryck.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: